Räkna ut ränta

Att hålla koll på räntor och kostnader är inte alltid lätt. Vilka avgifter ska man räkna med och vad innebär ränta? Det är viktigt att man förstår vad ett lån kostar och vad som påverkar kostnaderna innan man tar ett nytt lån eller jämför befintliga, för att enkelt hitta det upplägg som passar en själv bäst.

Det kan vara krångligt och omständigt att räkna själv, så för att göra allt enklare kan du använda dig av vår lånekalkylator för att räkna ut räntan, det gör du här.

Vad är ränta? - Olika slags räntor

Ränta är alltså kostnaden för ett lån, det banken tar betalt för att dem lånar ut pengar till dig. Det finns flera olika typer av räntor och begrepp vars betydelse kan vara svåra att hänga med på. Nedan går vi igenom flera olika slags räntor och vad de innebär.

Reporänta / Styrränta

Den ränta som tidigare var känd som reporänta heter idag styrränta och det är den ränta som Riksbanken beslutar om för att uppnå inflationsmålet (2% per år), med andra ord påverkar styrräntan inflationstakten. Styrräntan är en stor och viktig del av Sveriges penningpolitik. Styrräntan är till för att reglera den ekonomiska marknaden och styra dagslåneräntor.

Hur fungerar Styrräntan?

Precis som privatpersoner kan bankerna låna och placera pengar hos Riksbanken. Detta görs precis som för oss konsumenter, till en kostnad, där kostnaden är styrräntan plus ett påslag för in- eller utlåning.

Styrräntan bestäms utifrån hur det världsekonomiska läget ser ut överlag och alltså inte baserat på hur inflationen ser ut i Sverige. Riksbanken utvärderar noggrant och gör löpande beräkningar kring hur konjunkturläget ser ut i Sverige och andra länder.Om Riksbankens prognos är att inflationen löper en stor risk för att bli hög så höjs Styrräntan. Är det istället tvärtom - att prognosen visar att inflationstakten riskerar att bli för låg, så sänker man Styrräntan.

Hur påverkar Styrräntan mig?

Beslut om Styrräntan tas sex gånger per år av Riksbanken, beroende på om Styrräntan sänks eller höjs så kommer det att påverka på olika sätt.

Om Styrräntan sänks följer alla marknadens räntor med, både sett till inlåning och utlåning. Har du bolån eller andra lån kommer lånekostnaderna bli lägre vilket ger dig större utrymme i din ekonomi. Det i sig möjliggör att du kan spendera mer pengar vilket ökar konsumtionen vilket i sin tur påverkar inflationen.

Om Styrräntan istället höjs kommer alla räntor också att göra det. Det leder dels till att lån blir dyrare vilket ofta leder till att man får mindre utrymme i sin ekonomi, men det leder även till att blir det mer förmånligt att spara pengar hos banken i och med att även inlåningsräntan ökar.

Referensränta

Styrräntan är det som styr vilken nivå Riksbankens referensränta hamnar på. Riksbankens styrränta avrundat uppåt (till närmaste halva procent vid behov) motsvarar referensräntan. Referensräntan i sig har ingen penningpolitisk funktion eller syfte utan används för att räkna ut andra räntor som till exempel dröjsmålsräntor.

Dröjsmålsränta

En dröjsmålsränta är den ränta som läggs på vid till exempel försenade betalningar, det är en form av sanktion eller straff som man kan få vid just dröjsmål (förseningar). Det kan vara dröjsmål i form av en sen betalning av lån men gäller även vid andra typer av avtal där en part kan vara sen med att fullfölja sin del av avtalet.

Det är räntelagen som bestämmer dröjsmålsräntan och den är lika med referensräntan plus åtta procentenheter. Till exempel om referensräntan är 0,5% blir alltså dröjsmålsräntan 8,5%.

Nominell ränta

Nominell ränta är den ränta som banken eller långivaren tar ut för ditt lån. Den nominella räntan är den man använder för att beräkna vad du som kund ska betala varje månad och år i kr. När man jämför sina lån går man även igenom den effektiva räntan med exempel så att du enkelt kan jämföra det du faktiskt betalar månad till månad.

Effektiv ränta

Effektiv ränta visas som årsränta och i procent, den visar totalkostnaden för ett lån. I effektiv ränta räknas mer än “bara” räntan in, man räknar även med andra kostnader så som till exempel aviavgifter och uppläggningsavgift. Det är på grund av det som den effektiva räntan alltid är lite högre än den nominella. Den effektiva räntan påverkas också av hur du betalar av ditt lån, betalar du av månadsvis snarare än per kvartal så får du en högre effektiv ränta.

Man skulle kunna säga att den effektiva räntan är det du faktiskt betalar på ditt lån, i och med att den räknar med andra kostnader än bara räntan och på så sett ger den en mer rättvis bild av vad ditt lån faktiskt kostar.

Listränta

Listränta är den ränta som en bank eller långivare har som utgångsränta (gäller bolån) till skillnad från genomsnittsränta som är genomsnittet en viss månad av de räntor som låntagarna faktiskt fått. Listräntorna uppdateras frekvent, vissa uppdaterar dagligen men långivarna har upp till fem vardagar på sig att publicera föregående månads genomsnittsräntor.

Listräntor och genomsnittsräntor kan vara ett bra och enkelt sätt att jämföra bolåneräntor.

Snittränta / Genomsnittsränta

Snittränta, eller tidigare nämnt genomsnittsränta, är det faktiska snittet på vilken ränta som en bank eller långivares kunder har betalat under en viss tid (oftast en månad).

Snitträntan kan också vara bra att kolla på om du vill jämföra ditt bolån, dels kan du se vad andra betalar i snitt hos andra banker och långivare, men du kan också jämföra och se hur du ligger till i förhållande till andra kunder hos samma bank - det kan vara en bra måttstock för att avgöra huruvida du har bra eller mindre fördelaktiga villkor.

Skillnaden på listränta och snittränta är alltså att listräntan är den räntan som en bank eller långivare erbjuder eller har som utgångspunkt för “alla” kunder. Bolåneräntor är ofta förhandlingsbara och därför varierar vilken ränta man blir erbjuden från kund till kund. Snitträntor är istället det genomsnittet som kunder har betalat för sina lån.

Månadsränta och årsränta

Ränta kan beräknas på många olika sätt men brukar räknas baserat på månads- eller årsbasis. Månadsränta är då som namnet hintar, räntan baserat på månadsbasis och årsränta är istället baserat på årsbasis.

I regel är det i avtal årsräntan som anges, även kallad nominell ränta. Årsräntan är den kostnad som du ska betala på en skuld per år. Man brukar inte inkludera andra lånekostnader såsom aviavgifter eller uppläggningsavgift i årsräntan.

Månadsränta är den ränta som du betalar varje månad när du har lånat pengar. Du betalar månadsränta samtidigt som du amorterar ditt lån, tillsammans blir det månadskostnaden.

Sparränta/inlåningsränta

Ränta är kostnaden för att låna pengar, alltså priset på lånade pengar. När man tar ett lån från en bank eller långivare får man en så kallad utlåningsränta, det är den ränta som låntagaren ska betala till den aktör den lånat från i utbyte mot att låntagaren får låna pengar under en viss tid.

Vad är då inlåningsränta? Jo, inlåningsränta är istället den ränta du får när du sätter in och sparar pengar på en viss typ av konto. Det vill säga att du får avkastning på de pengar du sätter in på kontot, ofta i utbyte mot att aktören du sparar hos får “låna” dessa.

Oftast pratar man om inlåningsränta i procent (%) och den avser årsräntan du får av den aktör du väljer att spara dina pengar hos.