Betalningsförmåga
Återbetalningsförmåga, även kallat betalningsförmåga, är precis som det låter förmågan att återbetala ett lån inom avtalad tid. Det finns två olika typer av betalningsförmåga: kortsiktig betalningsförmåga och långsiktig betalningsförmåga. Den kortsiktiga betalningsförmågan kan räknas fram på flera olika sätt, men det är vanligt att bankerna använder sig av en så kallad “Kvar Att Leva På - kalkyl” (KALP). En KALP räknar ut din rörliga inkomst och på så sätt vilka ekonomiska förutsättningar du har att betala tillbaka ditt lån.
Den långsiktiga betalningsförmågan syftar istället på förmågan att betala tillbaka ett lån under en längre tid och är särskilt viktig att kolla på vid till exempel krediter som ska amorteras under en längre löptid.
Du kan enkelt göra en KALP hemma för att räkna ut din rörliga inkomst och få ett hum om du har en hög (långsiktig) eller låg (kortsiktig) återbetalningsförmåga.
Gör så här;
- Ta din nettoinkomst
- Om du har barn, dra av 4000 kr per barn (även bankerna räknar med att barn = kostnader)
- Dra av boendekostnad och andra fasta utgifter
Har du en större summa som slutresultat tyder det på en hög återbetalningsförmåga och har du en mindre summa pengar tyder det på en låg återbetalningsförmåga.
Hur sker en kreditprövning?
När kreditprövningen görs sammanställer man information från två källor för att långivaren eller banken sedan ska kunna avgöra om lånet bör beviljas eller inte.
Ena källan av information som sammanställs är den från låneansökan. I en låneansökan behöver du som söker lån eller krediter uppge information om din boendeform, ditt civilstånd, familjesituation, befintliga lån och krediter, inkomst med mera. Informationen du anger i ansökan ligger sedan till grund för kreditgivarens beslut om din betalningsförmåga.
Den andra källan är de uppgifter som framkommer genom en kreditupplysning. En kreditupplysning ligger till grund för din kreditvärdighet som är en annan viktig del i att bli beviljad ett lån. Kreditupplysningen innehåller information om din inkomst, om du har betalningsanmärkningar, eventuella fastighetsinnehav, huruvida du är borgensman med mera.
Man skulle kunna säga att kreditvärdigheten är bankernas betyg på dig som kund. Missköter du din ekonomi och till exempel har betalningsanmärkningar så kommer det att bli mycket svårare att få lån. Samma gäller om du har många utspridda privatlån, krediter och/eller kreditkort. Då det ses som en högre risk för banken att låna ut pengar till dig.
I Sverige finns det flera företag som erbjuder kreditupplysningar men Upplysnings Centralen (UC) är det största.
Det finns ingen lag som specifikt nämner vilka faktorer en kreditgivare behöver ta hänsyn till vid en kreditprövning.
När och varför sker en kreditprövning?
En kreditprövning sker i samband med att du söker om ett lån eller krediter. Prövningen görs oavsett om det är ett privatlån eller bostadslån, då kreditgivaren såklart vill låna ut pengar till kunder som kan återbetala dessa.
Kreditprövningen sker för att säkerställa att kreditgivaren får tillbaka det dem lånat ut, men även att du som lånar har utrymme i din privatekonomi för att låna. Genom att säkerställa detta minskar även risken att du som lånar inte blir överskuldsatt eller hamnar i en svår ekonomisk situation, samtidigt som det då blir mer sannolikt att banken eller långivare inte går med förlust.
Lån utan kreditprövning
Alla långivare och banker är skyldiga att göra en kreditupplysning på dig när du ska låna pengar, men vissa använder sig av andra kreditupplysningsföretag än UC.
Att låna pengar utan att göra en UC är inte detsamma som att ta ett lån utan kreditprövning (det går inte), utan då är det en annan aktör än just UC som gör kreditupplysningen, ofta är det Bisnode eller Creditsafe som istället gör kreditupplysningen.
Du kan läsa mer om det här
