De senaste åren har mycket kretsat kring inflation och de ökade varupriserna. Många har märkt att ens lön och ens pengar plötsligt inte räcker till lika mycket längre. Prishöjningen och den försvagade kronan är delvis på grund av inflationen.
I mångas öron kanske inflation låter som ett negativt begrepp och som någonting dåligt. Men riktigt så enkelt är det inte. Här nedan ska vi reda ut begreppet och allt du behöver veta om inflationen just nu för att hänga med i penningpolitiken, ekonominyheterna och samhällsutvecklingen.
Om de stigande priserna gjort så att du har mindre pengar över varje månad så kan du prova att samla lån som ett sätt att få lite extra pengar över plånboken.
Vad är inflation?
Inflation är ett ekonomiskt begrepp som hänvisar till ökningen av den allmänna prisnivån på tjänster och varor i ett land över tid. Alltså, det betyder att den lokala valutan blir mindre värd eftersom det kostar mer att köpa samma mängd av någonting jämfört med ett tidigare skede.
Inflationen är en helt naturlig del av ett lands ekonomi och något som kan ha både positiva och negativa aspekter. Anledningen till att inflation uppstår kan bestå av flera olika skäl. Delvis kan det bero på ökad efterfrågan på varor och tjänster, eller att kostnaden för att producera varorna ökat. Det kan även ha att göra med att det finns mer pengar i rörelse. När efterfrågan på produkter eller tjänster överskrider tillgången så tenderar priser att höjas.
Alla länder och statssystem övervakar noggrant den inhemska och internationella ekonomin för att hantera och reglera inflationen. I Sverige görs detta av regeringen och centralbanken. Syftet är att upprätthålla en god, sund och stabil ekonomi.
Vad innebär inflationstakt?
Inflationstakt är den procentuella höjningen av de allmänna prisnivåerna på både varor och tjänster under en specifik tidsperiod. Med andra ord, det är ett mått för hur snabbt priser stiger. Inflationstakten uttrycks i procent och det är någonting som mäts årligen.
För att beräkna inflationens hastighet används konsumentprisindex (KPI) och producentprisindex (PPI). Medan KPI mäter den genomsnittliga prisökningen på allmänna varor och tjänster som gemene man köper så mäter PPI prisförändringarna från producentens håll.
Det finns flera anledningar till att priset stiger för producentens håll. Till exempel, de senaste åren har vi sett hur drivmedel ökat i pris. Det här gör det mycket dyrare att transportera varor. Som kompensation höjer producenten priset på varan. Därefter höjs priset i butiken och det blir märkbart för oss konsumenter.
Inflationstakten är ett viktigt verktyg för att få insikt och kunskap om prisutvecklingen. Vidare hjälper det medborgare och företag att förstå hur köpkraften påverkas av prisförändringarna.
Så påverkar inflationen ekonomin
Inflationen kan ha en stor påverkan på samhällsekonomin. Det finns fördelar med en reglerad och måttlig inflation för ekonomin och samhället över lag då det uppmuntrar till investeringar och konsumtion. Företag som ökar sina vinster, vilket de gör när fler konsumerar deras varor eller tjänster, ökar också tillväxten och utvecklingen. På så sätt kan de expandera och skapa nya arbetstillfällen.
Samtidigt kan detta gå för långt och en okontrollerad inflation kan ha skadliga effekter på ekonomin och folket. Då skapas osäkerhet bland både företag och konsumenter vilket minskar köpkraften för löntagare. Detta är i sin tur inte heller bra för sparpengarna. Då ser vi att det leder till ekonomisk instabilitet och en försämrad livskvalitet.
Hur inflation påverkar sparande och konsumtion
Kortfattat så kan man säga att när priser på varor och tjänster stiger så minskar konsumenternas köpkraft. Alltså, vår förmåga att köpa minskar om saker och ting blir för dyrt. Det resulterar naturligtvis i att vi konsumerar och investerar mindre.
Om inte avkastningen (vinsten) på investeringar ökar i samma takt som inflationen, förlorar sparpengarna i värde. Det här gör det svårt att spara inför framtiden och skapa sig en ekonomisk buffert och grund som säkerhet. När inflationen höjs för snabbt tappar alltså alla besparingar värde snabbare än vad de kan generera vinst.
Riksbankens roll för att reglera inflationen
Den svenska centralbanken, Riksbanken, har en avgörande roll i att reglera och hantera inflation i Sverige. Den gör detta genom att anpassa och justera räntor samt genomföra andra åtgärder inom penningpolitiken. Syftet är att hålla inflationen på en stabil, låg och hanterbar nivå. Deras mål är att den årliga förändringen ska vara omkring 2%.
För att kontrollera inflationen justeras styrräntan, tidigare kallat reporäntan. Detta är räntan som kommersiella banker betalar till Riksbanken när de lånar pengar av dem. När denna ränta höjs, minskar tillgängligheten av pengar. Det här resulterar i att efterfrågan på varor och tjänster minskar. Det här leder till att inflationen återigen sänks.
En del av regeringens och Riksbankens arbete är att ta fram en inflationsprognos. Prognosen uppskattar hur inflationen kommer ta form i framtiden baserat på rådande ekonomisk situation. Även historiska data är högst relevant när de försöker forma en bild och ta fram en prognos för kommande inflationsmönster.
Inflationsprognosen är viktigt för att regeringen, centralbanken, allmänheten, investerare, företagare och ekonomiska analytiker ska kunna ta lämpliga åtgärder och fatta bra beslut för att reglera ekonomin och inflationen.
När de tar fram en inflationsprognos så analyseras ett flertal olika variabler. Bland annat konsumtionsmönster, rådande arbetslöshet, produktionskapacitet, skatt och handel, etc. Med hjälp av variablerna kan man bedöma hur utbudet och efterfrågan ser ut på varor och tjänster och vilken effekt på prisnivån det kan komma att ha.
Vad man kan förvänta sig under hög inflation
- Minskad köpkraft
När priser stiger och lönerna inte hänger med i samma utveckling räcker helt enkelt inte pengarna till lika mycket. Man får alltså en försämrad köpkraft. - Osäkerhet
Den minskade köpkraften leder till instabilitet och osäkerhet både för allmänheten, men även för företag och investerare. Det försvårar möjligheterna att tänka långsiktigt och göra investeringar när priserna är i ständig rörelse. - Förluster för sparare
Om inflationstakten överskrider avkastningen på besparingar så försvinner syftet med att spara eller investera i långsiktiga projekt. - Negativ effekt på tillväxten
Dyra priser har en negativ inverkan på ekonomisk tillväxt. Färre vill, eller kan, investera i produktion. Detta har en väldigt negativ påverkan på kapaciteten att skapa och producera tjänster och varor. - Försämrad konkurrenskraft på internationella marknaden
När priserna ökar försämras även de internationella handelsrelationerna. Om det kostar för mycket att köpa och investera i Sverige kan länder välja att hitta billigare alternativ istället. Dessutom blir det svårare att locka till sig nya kunder, handlare och affärspartners om landets ekonomi har svårt. Att investera i Sverige blir en osäkerhet för andra länder när inflationen är hög.
