Vad är PEP? 5 ord inom ekonomi du bör känna till
Det är dags att ta lån och på ansökan får du frågan om du är en PEP. Vad menas egentligen med det? Du har kanske hört talas om andra begrepp inom finans som disponibel inkomst, courtage, gäldenär och förvaltningsavgift, men har du koll på vad de innebär? Vi förklarar vad orden betyder och varför det är viktigt att känna till dem.
1. PEP – när du är en person i utsatt ställning
Att vara PEP har inget att göra med hur peppad du känner dig. Förkortningen förekommer bland annat i ansökningar om lån och kan verka något förvirrande, eftersom den kommer från den engelska benämningen Politically Exposed Person. På svenska kallar vi det istället för en person i politiskt utsatt ställning. Lagen kom till för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism – en person i en hög position har ju stor möjlighet att påverka. Enligt lagen har alla finansiella utskott, till exempel kreditkortsföretag, rätt att fråga sina kunder:
Om de under de senaste 18 månaderna har haft en viktig offentlig uppgift i en internationell eller statlig organisation, till exempel riksdagsledamot och VD i statsägda företag. Om du är närstående eller en känd medarbetare till en PEP. Långivaren har rätt att undersöka var din inkomst kommer från ifall det skulle visa sig att du är en person i politiskt utsatt ställning.
2. Disponibel inkomst
Som anställd är månadslönen redan skattad och klar när den sätts in på ditt konto. Den lön som du har att röra dig med efter skatt kallas för disponibel inkomst. Pengar som du kan använda till roliga och tråkiga saker, som räkningar. Pengarna som du har kvar efter att allt nödvändigt är betalat kallas för diskretionär inkomst.
3. Courtage – avgift för dina aktieköp
Om du inte är väl insatt i att handla med aktier kan det här vara ett nytt begrepp. Kanske har du hört talas om det i samband med köp eller sälj av aktier – det är nämligen då som du får betala courtage. Det handlar om en avgift som du betalar till banken efter att du handlat. Hur mycket det kostar beror på hur stor summa som du köpt eller sålt för och vilken typ det rör sig om:
- Minimicourtage är den minsta avgift som du betalar och varierar beroende på bank.
- Fast courtage är bra för dig som gör stora affärer: du betalar samma avgift oavsett hur stort aktieköp.
- Rörligt courtage är som en ränta du betalar på värdet. En högre minimicourtage innebär ofta att du betalar en lägre procentsats i rörligt courtage.
4. Gäldenär – ord om skuld från vikingatiden
Står du i skuld till någon? Det gör du troligen, vare sig det rör sig om gamla studielån, ett bolån eller några hundralappar som du lånat från en vän. Det gör dig till en gäldenär. Företaget eller människan som du står i skuld till kallas för en borgenär. Ordet har sina rötter långt bak i historien, när vikingarna utpressade härskare på deras rikedomar. Vikingarna ville ha de mäktiga rikas ”gäld” och med hjälp av barbariskt hot om våld så lyckades de ofta få det de ville.
5. Förvaltningsavgift
När du investerar i en fond låter du fondbolagen investera i olika aktier och värdepapper åt dig. De sköter alltså administration, förvaltning, förvaring och distribuering åt dig – därför kommer du att behöva betala en avgift för det jobb som fondbolagen utför. Det kallas för en förvaltningsavgift och består av en viss procentsats som dras från din årliga vinst på fonden.
